20-års kris?

Robert fick veta att han ska få göra praktik idag!

Känns heeeelt underbart, både för han och för mig.

Nu återstår det bara att jag ska komma på vad jag vill göra med livet, ena stunden har jag 20-års kris och får panik för att jag inte vet vad jag ska bli när jag blir stor - hur fan ska man kunna veta det?

Å andra stunder så tänker jag att det är ingen brådska, jag är ju bara 20, men åren flyger fort och snart står man där kanske, med ånger över saker man inte gjort, beslut man aldrig tagit o.s.v 

Det jobbigaste är ju att det är jag som måste välja.

joda, joda